idag saknar jag min pappa..

så fruktansvärt mycket.

Men mitt i all saknad så har jag Thea som nattgäst för första gången!!

Mycket mysigt, så nu ska jag snart krypa ner bredvid henne och hoppas på att hon sover

det mesta av natten :)

Det är så härligt med henne.. Att ha sett henne från nyfödd till 1,5 år.

Och jag kan verkligen säga att jag känner henne

Tack tellis, för världens finaste glädjespridare!! <3

jag känner dig, känner dig så väl

så stor och stark på dagen och så liten mitt i natten

när ingen ser och ingen vet kommer gråten mitt i skratten

ibland fastnar man i en tanke om hur det hade kunnat vara

om man gått höger istället för vänster,

om man valt upp istället för ner

om man valt det goda framför det onda, eller det onda framför det goda.

Tänker man mycket på det fastnar man, som en hamster i ett hjul

Jag skulle vilja se hur livet hade varit om allt var annorlunda, även om jag inte vill byta någonting av det jag har idag mot något annat. Låter det så konstigt?

Baaaaara 2 dagar jobb kvar den här veckan.

Veckan som aldrig tar slut. Men på söndag kl 16 har jag också helg!

Och jag tänker börja min "helg" med att träffa Philip :)

We've talked about life,
We've talked about love,
It gets to the point,
Where the words ain't enough,
There isn't a reason why
this should be wrong,
Open your heart and I'll play you a song.
Come on, come on,
Lay your love on me,
Come on, come on,
Lay you love on me.
Don't you know sometimes
you've gotta let yourself
be free,
Don't you know it's your right,
to be who you wanna be,
Don't you know there's a
whole world out there,
Waiting for us to see,
And don't you feel sometimes
you've gotta let be,
what's gotta be,
All I'm saying to you is.
Come on, come on,
Lay your love on me

Jag har sökt igenom varenda vrå av min 66kvm stora lägenhet... Inte någonstans kan jag hitta mina träningsbyxor, det resulterade i att jag fick träna utan byxor idag!

Nej kanske inte så illa... Men jag hoppas de dyker upp snart för jag gillar inte att träna i varken shorts eller leggins..

träningen går bra, inte varit igång så många dagar men de dagarna jag har varit i gång har känts fruktansvärt bra.

tränar i morgon innan jobb, ja så får det bli hela veckan eftersom jag bara har kvällsturer.... EN HEL VECKA! Kul :(

Annars då?

Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska säga, när man mår såhär bra går man bara och väntar på att något dåligt ska hända eftersom det har varit standard något år nu.

never too happy..

:)

Om idag inte var en ändlös landsväg
och i natt en vild och krokig stig
om i morgon inte kändes så oändlig
Då är ensamhet ett ord som inte finns

Men bara om min älskade väntar
och om jag hör hennes hjärta sakta slå
Bara om hon låg här tätt intill mig
kan jag bli den jag var igår

Jag kan inte se min spegelbild i vattnet
Jag kan inte säga sorgelösa ord
Jag hör inte mitt eko slå mot gatan
Kan inte minnas vem jag var igår

Men bara om min älskade väntar...

Det finns skönhet i flodens silversånger
Det finns skönhet i gryningssolens sken
Men då ser jag i min älskades öga
en skönhet större än allting som jag vet!

Och bara om jag vet att hon väntar
och om jag hör hennes hjärta sakta slå
Bara om hon låg tätt intill mig
kan jag bli den jag var igår

Då har jag tillslut, efter mycket kamp fått förkylningen som härjar på jobb!

Men oroa er inte, en vilodag i morgon sen tänker jag inte vara sjuk mer det här året.

På onsdag är det vitaminer, träning och kost som blir på fokus igen.

Jag har blivit lat.. Undrar varför? ;)

Och kär är jag, head over heels!

Japp, det går bra nu (förutom dumma förkylningen!!)

Nationalteaterns låt "bara om min älskade väntar" vars text jag nyss la upp ligger mig varmt om hjärtat, och ryggen för den delen eftersom jag har första versen och refrängen intatuerad...

21 augusti 2011

Det känns som att du är långt ifrån mig.

Din närvaro har bleknat, jag känner mig tom men samtidigt tillfreds.

Jag har accepterat det jag inte kan förändra, och jag har respekterat

det du ville.

Det är med stor sorg och saknad jag skriver ner de här orden till bloggen,

ett år efter min fars bortgång.

Familjen känns splittrad, halvsyskonen är snarare bekanta.

Det är dem och det är jag.

Mer har jag isolerat mig bort från det som påminner mig mest om att han inte finns kvar hos mig.

Isolerat mig från den som behöver mig som mest.

Men om jag inte får tid för min egen sorg, vem tar då hand om den?

Jag bevarar alla minnen från dig i mitt hjärta

därifrån plockar jag fram dem när jag behöver de som mest.

Många dagar i mitt liv återstår(förhoppningsvis)

men jag skulle ge allt för att få ha dig en av de dagarna.

Jag hoppas du har funnit ro och att all smärta är glömd

jag älskar dig, och saknar dig för alltid.

Du finns kvar när de andra vänder ryggen

Du är ett ljus i vardagen, du har varit en stöttande pelare

under de värsta dagarna i mitt liv,

du har hjälpt mig

du har gjort något för mig

som betydde så mycket

och du vet vad jag pratar om

Du är mer som en bästa vän än en moster

samtidigt har du koll på mig med dina hökögon

och ser rakt igenom mig

Du såg till att jag hade det finaste av det fina på min bal

när mina föräldrar inte själv kunde ge mig det.

Samtidigt som du är moster så är du som en syster, en vän, en klippa.

Jag älskar dig.

You are my sweetest downfall :*

Jag gillar inte augusti, det känns som en enda lång väntan på årsdagen.

21 augusti 2011. Värsta dagen i mitt liv

-utan tvekan

Vart har tiden tagit vägen? Vad har jag lärt mig?

Jo, en sak har jag lärt mig.. och det är att ta vara på chanserna man får i livet.

Inte vänta, inte tveka utan att våga.

What is love really if it only affects one aspect of life?